Oberoende sajt om klassiska fartygsmodeller. Ingen butik.

Krigsskepp

Regalskeppet Kronan: stormaktstidens största skepp och vraket vid Öland

Av Publicerad 6 min läsning
Skalmodell i trä av regalskeppet Kronan med tre kanondäck och snidad akter

Regalskeppet Kronan, även benämnt Stora Kronan, var det största örlogsfartyget som byggdes i Sverige under stormaktstiden. Den 1 juni 1676 kantrade hon i slaget vid Öland och krutförrådet sprängdes. Ungefär 800 personer dog i samband med händelsen. Vraket upptäcktes år 1980 utanför Hulterstad på Ölands östra kust och har sedan dess lämnat mer än 30 000 föremål. År 2026 infaller 350-årsdagen av förlisningen.

Fakta om skeppet
Typ
Regalskepp med tre kanondäck
Skeppsbyggare
Francis Sheldon i Stockholm
Kölsträckning
Oktober 1665
Sjösatt
31 juli 1668
I tjänst
1672
Längd
53 meter
Bredd
12,9 meter
Deplacement
Omkring 2 300 ton (uppskattning)
Bestyckning
Planerad för 124 till 126 kanoner, i verkligheten omkring 105 till 110
Besättning
Omkring 850 man, varav cirka 500 sjömän och 350 soldater
Öde
Sjönk i slaget vid Öland den 1 juni 1676
Var i dag
Vraket på 26 meters djup öster om Hulterstad, fynden på Kalmar läns museum

Historia

Kronan byggdes i Stockholm av skeppsbyggaren Francis Sheldon. Byggnationen påbörjades med kölläggning i oktober 1665 och fartyget sjösattes den 31 juli 1668. Det krävdes ytterligare fyra år innan konstruktionen var fullbordad och skeppet kunde tas i tjänst år 1672. Med sina tre kanondäck räknades Kronan bland de största sjögående fartygen i världen vid den tiden.

Enligt Kalmar läns museum var Kronan det största örlogsskepp som byggdes under stormaktstiden. Hon var ett av de mäktigaste skeppen i den svenska flottan och skulle visa rikets styrka i Östersjön, på samma sätt som Vasa var tänkt att göra ett halvsekel tidigare.

Slaget vid Öland den 1 juni 1676

Under skånska kriget stötte den svenska flottan samman med en dansk-holländsk flotta söder om Öland. Kronan fungerade som amiralsskepp och hade flottans tillförordnade överbefälhavare, amiralen Lorentz Creutz, ombord. Under stridens gång gjorde fartyget en tvär gir med för mycket segel uppe och krängde våldsamt, varpå krutförrådet fattade eld. En massiv explosion rev isär stora delar av förskeppet.

Skeppet sjönk inom några ögonblick. Ungefär 800 av dem som var ombord dog, bland dem Lorentz Creutz. Samtida källor anger att endast ungefär 40 personer överlevde. Katastrofen är en av de allvarligaste i svensk marinhistoria.

Bärgningen på 1600-talet

Kanonerna var värdefulla och redan under somrarna 1679 till 1686 började man bärga dem. Med hjälp av dykarklockor lyckades man få upp 60 kanoner från botten. Arbetet leddes av Hans Wachtmeister och Paul Rumpf. Därefter fick vraket ligga kvar orört i nästan 300 år.

Vraket och fynden

Anders Franzén, som även upptäckte Vasa år 1956, lokaliserade Kronans vrak år 1980. Det ligger på cirka 26 meters djup sex kilometer öster om Hulterstad längs Ölands östkust. Sedan dess har Kalmar läns museum lett arkeologiska undersökningar av platsen, vilka beskrivs som världens längsta pågående marinarkeologiska projekt med ungefär 40 år av utgrävning.

Mer än 30 000 föremål har tagits upp från vraket. Två guldmyntskatter upptäcktes 1982 och 2000, med 255 respektive 46 mynt. Den första av dem är Sveriges största hittills funna guldmyntskatt. År 1989 togs över 900 silvermynt upp, medan ännu större silverfynd gjordes år 2005 och 2006. Från platsen kommer även världens största bevarade samling bronskanoner i ett slutet fynd.

Bland de föremål som hittats i vraket finns bland annat musikinstrument, personliga ägodelar och fragment av skeppets utsmyckning. År 1999 upptäcktes resterna av en av besättningens män i vraket. Forskare har skapat en ansiktsrekonstruktion av honom och hans livsberättelse ingår nu i utställningen.

Skeppet i detalj

Kronan var 53 meter lång och 12,9 meter bred, med ett djupgående på omkring 6,2 till 6,8 meter. Deplacementet uppskattas till 2 300 ton, nästan dubbelt så mycket som Vasa. Skeppet var planerat för 124 till 126 kanoner, men det verkliga antalet var sannolikt omkring 105 till 110. Kanonerna stod på tre däck, vilket gjorde skeppet mycket högt.

Ombord befann sig ungefär 850 personer. Av dessa var cirka 500 sjömän och 350 soldater. Detta är nästan dubbelt så många som Vasa skulle ha haft, där planen var 145 sjömän och 300 soldater.

Modeller av Kronan

Byggsatser av Kronan är betydligt sällsyntare än byggsatser av Vasa. Anledningen är enkel: Vasa finns nästan fullständigt bevarad och har kunnat undersökas noggrant, medan Kronan i dag är ett sprängt och splittrat vrak. Den som bygger en modell av Kronan måste därför ofta utgå från historiska ritningar och forskningsbaserade rekonstruktioner samt göra fler egna tolkningar.

Skalor

Med ett skrov på 53 meter blir en modell i skala 1:100 omkring 53 centimeter lång utan bogspröt. I skala 1:75 blir skrovet ungefär 71 centimeter och i skala 1:50 hela 106 centimeter, plus rigg och bogspröt. Höjden är lätt att underskatta på ett skepp med tre däck. Mer om att välja skala finns i guiden om skalor för modellfartyg.

Byggsats eller färdig modell

Att bygga en modell av ett tredäcksskepp med hundra kanoner är ett av de mest komplicerade projekten för modellbyggare. Varje kanonport måste skäras ut, varje kanon monteras med rigg och alla skulpturer målas. Börja i stället med ett enklare fartyg och läs grundläggande tekniker i guiden om hur man bygger modellfartyg. Om man köper en färdig modell bör man alltid fråga vilka källor byggaren har använt.

Vad man ska titta efter

Räkna kanonportarna. En modell av Kronan ska ha tre rader kanonportar på varje sida och antalet kanoner bör ligga kring 105 till 110 snarare än exakt 126. Kontrollera också att proportionerna stämmer med ett skrov som är drygt fyra gånger så långt som det är brett. En modell som är lika slank som en fregatt föreställer något annat skepp.

Studera aktern och dess skulpturer. Eftersom inga fullständiga bilder av hela Kronan finns bevarade i samma detaljnivå som för Vasa är akterns utformning alltid baserad på tolkning. Fråga gärna byggaren vilka ritningar och arkeologiska fynd som ligger bakom tolkningen. En modell som grundar sig på museets egen forskning är vanligtvis den mest trovärdiga.

Se skeppet i verkligheten

Fynden från Kronan utställs på Kalmar läns museum i Ångkvarnen på Skeppsbrogatan 51 i Kalmar. På bottenvåningen står över 40 bronskanoner från vraket och museet erbjuder guidade turer genom utställningen. Enligt Öland turism anses Kronan vara ett av världens bäst bevarade örlogsskepp från stormaktstiden.

Vraket ligger fortfarande på havets botten och undersöks aktivt. För att se ett helt bevarat skepp från samma århundrade måste man besöka Vasamuseet i Stockholm. Ett annat svenskt fartyg med en spännande vrakhistoria är Ostindiefararen Götheborg.

Kronan eller Stora Kronan?

Skeppet benämns ibland Stora Kronan. Kalmar läns museum använder officiellt namnet regalskeppet Kronan, vilket också är den vanligaste benämningen i svenska texter.

Vanliga frågor om Kronan

När sjönk regalskeppet Kronan?

Den 1 juni 1676, under slaget vid Öland, kapsejsade Kronan vid en manöver och krutförrådet exploderade.

Hur många dog när Kronan sjönk?

Ungefär 800 personer dog i samband med förlisningen medan omkring fyrtio personer räddades. Bland de omkomna befann sig amiralen Lorentz Creutz.

Var ligger Kronans vrak i dag?

Vraket ligger på ungefär 26 meters djup sex kilometer öster om Hulterstad på Öland och upptäcktes år 1980.

Var kan man se fynden från Kronan?

Kalmar läns museum i Kalmar visar upp fynden från Kronan, inklusive över 40 bronskanoner, guldmynt samt personliga ägodelar som tillhörde besättningen.

Var Kronan större än Vasa?

Ja, Kronan mätte 53 meter i längd och hade tre kanondäck. Hennes deplacement beräknas ha varit cirka 2 300 ton jämfört med Vasas 1 210 ton.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *